Det som jag tycker är värt att nämna från matchen var att vi hade en riktigt kämpar glöd i laget och trots att vi var nummer ät under läge med antal spelare så gjorde vi en bra match.
För mig var största händelsen när jag tog min första straff =). Jag blev så glad att jag inte kunde låta bli och skrika ut av glädje.
Jag fasade för att det skulle bli ett straff slag. För att på träningarna i Kalmar när jag spelade där så övade vi på straffar och jag lyckades aldrig ta en ända. Men i lördags så hände det ofattbara, jag tog den och det kommer jag kunna leva på i all oändlighet.
Efter matchen så var det dags för kalas hos min kära syster som fyllde 36 år. Det var en liten familj angelägenhet med bara de närmsta. Med god mat och goda bakelser.
Tänkte Lägga upp lite bilder här under på syrans yngste pojke Liam som fyller 1 år i september, För han har nämligen börjat gå, det är så söt. Så kul och se när han börjar bli en egen individ.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar